Inför VM med Fredrik Roxvall

Denna text är en direktrapport ifrån Conmoreiten Fredrik Roxvall som nu befinner sig i Fiji för det stundande världsmästerskapet i Stand Up Paddleboard.

I skrivande stund befinner sig jag, Fredrik Roxvall, tillsammans med mina landslagskamrater Patrick ”Paddy” Boyum och Sofie Simonsson i Fiji och förbereder oss inför stundande VM i Stand Up Paddlesurf där min arbetsgivare Conmore alltså sponsrar. Morgonen efter att jag avslutat ett åtta månader långt projekt på Volvo Cars satt jag med min surfbräda, paddel och ryggsäck på Kastrup flygplats. En nästan två dygn flygresa via Singapore och Brisbane skulle ta mig och Paddy till Fiji. Detta kanske är en av anledningarna till att få svenskar orkar sig dit, det finns andra paradisöar på betydligt närmre avstånd. Trötta och jetlagade landade vi och möttes på hostellet av vår lagkamrat Sofie Simonsson som med en gång skrek ”jag har surfat Cloudbreak idag!”. Cloudbreak – denna legendariska våg som när det är som störst swell från Sydpolen kring april-maj kan leverera 5 meter höga tubande vågor som kastar upp på ett sylvasst korallrev. Det är ingen underdrift att jag och mina lagkamrater kände en viss nervositet när International Surfing Association (ISA) annonserade att detta var platsen där VM skulle gå.

Så var det dags. Dagen därpå ringer klockan 06.00 och vår båtförare möter upp oss på stranden precis nedanför hostellet där vi lastar på brädor, paddlar, proviant och vatten. Cloudbreak ligger nämligen 45 minuters båtresa rakt ut i havet, inklämt mellan små paradisöar och korallrev. Kuriosa, på en av öarna i närheten spelades filmen Cast Away med Tom Hanks in. Med motorn vrålandes i öronen ser vi domartornet som står rest på revet långsamt dyka upp på horisonten, följt av vita linjer som redan på flera sjömils avstånd ser imponerande ut. Efter att ha ankrat en bit ifrån revet byter vi om och kastar brädorna i vattnet. Det är underförstått att vi första dagen kommer ta det lugnt och betrakta vågorna noga innan vi själva ger oss in i leken. Efter ett par timmar sittandes en bit ifrån lineup (där man ligger för att fånga vågen) tar Paddy tag i taktpinnen och ställer sig upp. Ett set med huvudhöga vågor, 5st, närmar sig och på den sista vågen paddlar han in och försvinner. Strax därefter en första skvätt. Sen ett andra. Han kickar ur precis i tid för att inte landa inne på ”Shish Kebab”, den vassaste delen av revet med ett talande namn. Jag inser att tiden är kommen och när det börjar dallra på horisonten ställer jag mig upp. På sista vågen i setet börjar jag paddla och nedanför mig ser jag hur koraller i alla möjliga färger kommer närmre och närmre när energin från vågen suger upp vattnet framför. Ögonblicket efter planar jag på brädan nerför vågen i hög fart och hinner med ett par svängar innan jag kickar ur i god tid för att inte landa på revet.

Första vågen fångad, nu väntar ett hundratal till innan tävlingarna sätter igång 12–19 november. To be continued…

Om ni vill läsa mer om Conmore kan ni göra det här.