EM i Stand Up Paddleboard

Under en vecka i juni var det EM i Stand Up Paddle. Conmore sponsrade även i år det svenska laget. EM hölls denna gång i Peniche i Portugal, en stad präglad av två saker: Surf och Fiskerinäring. På stranden strax söder om fiskefabriken hölls under en veckas tid tävlingarna i de tre diciplinerna Surf, Technical Race, samt Långdistans. Här samsades en tung fiskdoft med en stor, tubande våg som likt alla kända vågor har ett eget namn: Supertubos. Att surfa en så kraftfull våg med en SUP-bräda (som är större och otympligare än en vanlig surfbräda) var en utmaning som många såg fram emot med skräckblandad förtjusning.

Sverige skickade ett lag bestående av 5 tävlande samt (helt objektivt sett) världens bästa team med supportrar. Efter en spektakulär invigning med en parad som sträckte sig genom hela Peniche upp till det gamla fortet, var det dags för de svenska surfherrarna att inleda mästerskapet. Tävlande för Sverige var Patrick Boyum samt Conmoriten Fredrik Roxvall. Första dagen bjöd på kraftfulla vågor där svenskarna surfade stabilt och bra i sina heat. Tyvärr visade sig dom danska och franska herrarna ha tjuvtränat alldeles för bra och Fredrik och Patrick fick därför se sig besegrade i första omgången med chans på revansch i omgång 2. Detta var en chans Patrick tog när han dagen därpå slog ut en italienare och därmed tog sig vidare ytterligare en omgång.

I technical racet under andra dagen bombade vågorna in REJÄLT. Att navigera en 4,5m lång racebräda in och ut genom ett 2-meters tubande vågor var en utmaning även för proffsen. Här utmärkte sig dock Jon Hjertström, yngst i det svenska laget med sina 18 år, och visade på klass när han säkert surfade sin racebräda längs med bojbanan som sträckte sig in och ut genom vågbrytet. Träningen på hemmaplan i Varbergs vågor hade gett resultat.

Dag 4 bjöd på långdistanstävling där banan sträckte sig från den vackra Ö-gruppen Berlengas, som återfinns på UNESCOs världsarvslista, ner till stranden för Supertubos, en bana på ca 18km i stekande sol. Nu var det dags för den enda Stockholmaren i laget, Jacob Westman, att visa att hårdträningen i plattvatten gett resultat. Jacob paddlade starkt med en skadad fot och tog sig in på en stark 12e plats och var inte ensam om att njuta av ett bad när mållinjen väl var passerad.

Dag 5 var det åter dags för surfing. Dagen som Sveriges fixstjärna Sofie Simonsson skulle försöka upprepa bragden från förra året med ett EM-brons. Finaldagen bjöd på stora vågor där många av de tävlande hade svårt att ta sig ut genom brytet till lineup. Dock inte Sofie. Efter att ha slagits sig fram via reperchargestegen var hon taggad till max för finalen. Med en fransyska och spanjorska surfandes i en klass för sig fick Sofie inrikta sig på att besegra tyskan. Efter att ha plockat två bra vågor och därmed fått ett bra poängunderlag utmanövrerade Sofie tyskan på ett föredömligt sätt genom att utnyttja sin prioritetsrätt till vågorna. Medan tyskan blev stressad och försökte fånga alla vågor hon såg, tog Sofie det lugnt och väntade på dom bästa vågorna. Efter en nagelbitare ända in i slutsekunderna var triumfen var ett faktum och Sverige hade för andra gången i internationella sammanhang tagit en medalj!